Att förändra bilden av sjukdomen, med hjälp av en kostym

”Folk blir konfunderade av att se mig i kostym när de vet att jag har aids, säger Sighsten. Det är meningen. Ett av mina mål är att få folk att förstå att man inte behöver ligga nedbäddad på sjukhus när man har aids.”

Aftonbladet, 1987-10-15

Sedan ett par år har jag ägnat mig åt att skriva om och forska om Sighsten Herrgård. Egentligen var det hans arbete som modedesigner under 1960- och 70-tal och särskilt unisexoverallerna i svart och beige jersey som jag först var intresserad av. När jag berättade om arbetet var det många som sa: – Oh, jag visste inte att han var designer, men jag minns bilderna av hans utmärglade ansikte i tidningarna. Mitt eget minne av sommaren 1987 när Sighsten Herrgård i en Aktuelltsändning trädde fram som HIV-positiv och sjuk i aids, var ärligt talat ganska vagt, men jag hade också en föreställning om att jag sett sjukhusbilder och en svårt sjuk Herrgård i tidningar och TV. Kanske var det historierna om hans sjukdom och om hans sexualitet jag mindes bäst. 1988 medverkade Herrgård i en annonsfilm för aidsjouren där han själv drog en av ”Sighsten-historierna”: ”Vet ni varför Sighsten alltid är så finklädd? – Jo, det är för att han snart ska gå bort.” I filmen sitter han också mycket välklädd och ser med allvar i ögonen rakt mot tv-tittaren, iförd mörk kostym, vit skjorta och en diagonalt randig slips i diskreta färger. Alltså en helt annan bild än den jag som jag mindes.

Som forskare sökte jag mig förstås till källorna och hamnade på Nordiska Museet i Stockholm där det finns samlingar av Herrgårds samling av egna modeskisser, fotografier och tidningsklipp om hans verksamhet som designer och trendanalytiker, men också kläder han formgivit, och sådant han själv burit. Några få plagg kan kopplas till sjukdomstiden: pyjamas, morgonrock och en tröja med Stålmannenlogga. Men mest är det kostymer och frackar som Herrgård donerat – kläder som varken passade in i min bild av honom som unisexklädernas fader eller den gängse bilden av den sjuke mannen.

För att få ytterligare en annan bild läste jag i dagstidningar från tiden 1987-89 och ganska snart stod det klart att Herrgård hade arbetet medvetet med att bearbeta den mediala bilden av honom själv, och av hiv-smittade generellt. Aktivt ville han motverka han den gängse bilden av sjukdom, med hjälp av sin kostym.

” En del blir stötta när dom möter mig, en mycket sjuk människa ska vara askgrå och utmärglad och ligga nedbäddad på sjukhus. Så vill dom ha det, då kan dom gå dit med en blomsterkvast och freda sitt samvete”.

 Aftonbladet, 1988-01-07

Plötsligt kunde jag se att alla de vimmelbilder där Herrgård poserar med olika kändisar, eller att tidningen rapporterar om att han köpt en ny soffa kan förstås som resultatet av ett slags strategiskt arbete, att skapa en motvikt till de skräckbilder av människor med aids som annars publicerades i dagspressen.

Kostymen är ett plagg som är förknippat med ideal maskulinitet, om offentlighet och om professionalism. Herrgård använder dessa föreställningar när han iklär sin aidssjuka kropp samma uniform för att kommunicera att sjukdomen inte är något som kan förpassas till en minoritet utan som berör hela majoritetskulturen, ett budskap som är aktuellt än idag.

Min egen bild av Herrgård förändrades. Med utgångspunkt i sin egen garderob använde han sig av modets makt för att påverka samhälleliga föreställningar. 20 år efter sin död fortsätter Herrgård lära oss att inte acceptera de klyschor som omger gränsen mellan frisk och sjuk när det gäller hiv.

 

Patrik Steorn

Forskare och lektor i modevetenskap, Stockholms universitet

 

One comment

  1. erika63

    Mycket bra artikel. Det har hänt en hel del bra saker de senaste 20-25 åren. Jag minns skräcken och de hysteriska artiklarna på 1980-talet, all skrämselpropaganda. Men det var också en skrämmande tid, då människor smittades och dog. Sighsten Herrgård var ett viktigt inslag i debatten med sin nyanserade och värdiga framtoning. Jag kommenterar främst mediabilden av hiv och aids, eftersom det är den jag mest känner till (I Sverige och i England/USA).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s