PrEP – en del av framtidens hiv-prevention?

På en paneldiskussion under söndagen diskuterades PrEP, alltså de ”P-piller” mot hiv som skrivits om i ett tidigare inlägg. Diskussionen fördes mellan en rad experter på området, och rörde vilka möjligheter och utmaningar vi står inför med PrEP som en del i hivpreventionen.

Samtliga aktörer tycktes eniga om att PrEP bara kan vara en del av en i övrigt omfattande hivprevention, där säkrare sex och beteendeförändring är andra lika viktiga beståndsdelar. Det mest sannolika scenariot är att personer som inte lever med hiv med som har en stor riskutsatthet för att få hiv är de som använder PrEP. En stor utmaning är att veta vilka som ska erbjudas behandlingen, och hur den ska finansieras.

Utmaningen blir ännu större om man tänker på att många personer inte kan vara öppna med att de tillhör en riskutsatt grupp. Exempel på det kan vara män som har sex med män i länder där det är olagligt med samkönat sex, personer som säljer sex i länder där det finns lagar som diskriminerar eller försvårar situationen för sexsäljare och unga personer, som många inte alls vill erkänna att de är sexuellt aktiva.

PrEP-behandling är omöjligt att erbjuda till hela befolkningen, både ur kostnadssynpunkt och att personer i PrEP-behandling måste följas upp kontinuerligt. Det är väldigt viktigt att inte ta PrEP-behandling om man lever med hiv, eftersom hiv-viruset då kan bli resistent mot behandlingen och spridas, vilket skulle göra PrEP och bromsmediciner i allmänhet verkningslösa. Därför är regelbunden testning en viktig del av en sådan behandling, så att man snabbt fångar upp dem som blir infekterade av hiv och kan avbryta behandlingen och istället behandla personen på korrekt sätt. PrEP-behandlingen kräver alltså regelbunden testning, att man är noggrann att följa medicineringen under tiden som man får den och att man står ut med de bieffekter som behandlingen kan resultera i.

Därför är det mest relevant att tänka sig att PrEP-behandling används till specifikt utsatta grupper. Vilka dessa är kan skilja sig från region till region. Ett exempel är Zanzibar, där hiv-epidemin är väldigt koncentrerad till personer som injicerar droger och män som har sex med män. Ett annat exempel där PrEP kan vara väldigt bra är i förhållanden där en person lever med hiv andra inte gör det, där personen som lever med hiv inte ännu har påbörjat medicinering eller där medicineringen inte fungerar som den ska.

En annan aspekt som lyftes är att det inte är helt säkert hur effektiv PrEP verkligen är; studier visar på en effektivitet som varierar mellan 70 och 94 procent. Därför är det ännu viktigare att betona att PrEP bara kan vara en del av en mer omfattande hiv-prevention, som även inkluderar säkrare sex, trygghet och möjlighet att kommunicera om sex, kunskap om sex och regelbunden testning.

På frågan vart panelen hoppas att vi har kommit 2014, till nästa världsaidskonferens, var svaret att vi då förhoppningsvis har data från försöksgrupper och att vi då kan utbyta goda erfarenheter av vad som har fungerat bra när det kommer till PrEP. Dessutom är förhoppningen att vi om två år har lyckats skala upp testning överlag, både för personer som kan vara aktuella för den här typen av behandling och de som inte är det.

Mina Gäredal
Ansvarig för sex- och hälsofrågor
RFSL Ungdom

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s